Tors värmevägg 2007-07-16



Artikel till Sydsvenska Dagbladet om ett miljövänligt examensarbete.

 

Artikel till Sydsvenska Dagbladet, 3000 till 5000 tecken
 
 
 
Examenstider, massor av kompetens och friska skapelser väller ut ur utbildningssystemet.
 
Tors värmevägg välgörande för klimatet
Tor Ek, Malmö, blev filosofie kandidat vid bygghantverksutbildningen Dacapo den 31 maj. Som examensarbete har han konstruerat en värmevägg i tegel för lagring av värme från en braskamin. Han har funnit en lösning på kamineldningens dilemma – de kraftiga temperaturvariationerna. Frågan är om vi kommer se hans uppfinning i framtidens energieffektiva hus?
Till det yttre ser väggen ut som en vanlig mur. Men muren är byggd som två väggskal av stående tegelstenar. I mellanrummet finns luft. En braskamin är inbyggd i väggens ena ände och när man eldar värms luften i väggen. Tor Eks innovation bygger på att luften självcirkulerar i ett slutet system, med kaminen som motor. Tegelväggen lagrar värmen. 
I de flesta villor i dag installeras någon värmekälla utöver det centrala systemet. Man bygger en spis med insats eller installerar kamin. Vid effektiv eldning kan strålningsvärmen ha temperaturer på 150-200 grader och snabbt värma upp ett rum. Problemet är att klimatet blir ojämnt, säger Tor Ek. Man kanske till och med måste öppna fönster för att vädra ut överskottsvärme. Ett annat problem kan vara att varmluften lägger sig i skikt i taket. 
– Jag ville försöka lösa dessa olägenheter. Om man vill vara lite kaxig kan man säga att jag har löst den uppgiften. Genom värmeväggen kan man utnyttja det som kaminen har att ge.
Hantverksskolan Dacapo finns i Mariestad. Tor Ek har gått Bygghantverksprogrammet. Skolan tillhör Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och har ett kulturhistoriskt och ekologiskt perspektiv vilket själva namnet åsyftar. Han har gått murarlinjen och bland annat satt upp kakelugn och murat bakugn. Under ”eldningskursen” väcktes idén att utveckla den traditionella kakelugnens princip och hitta lösningar anpassade till dagens småhus.
– Mitt examensjobb utgår från praktiska försök. Jag har närmat mig problemet med hantverkarens ögon, inte utifrån en teoretisk modell. 
Tor har spunnit vidare på kakelugnens värmelagrande kanalsystem. Nyheten är att han använder luft som medium, inte rökgas. Därmed slipper han sotets slitage på teglet och fogen i värmeväggen. Han började med att mura en fristående värmevägg med måtten 4 x 2 meter. Tanken är att den ska stråla värme från båda sidor och passa i ett småhus. Inne i väggens luftspalt placerade han ett skiljeplan för att få luften att cirkulera.
 Kaminen är en Handöl modell 52. I normala fall tar den in luft från rummet, låter den passera förbi eldkammarens yttersidor och släpper sedan ut varm luft upptill. Tors idé går ut på att luften tas från luftspalten i värmeväggen, inte från rummet. Luften i Tors slutna system ska alltså bli varmare och varmare. Finessen är att han fångar kaminens värme och lagrar den i väggens tegelstenar.
Experimentet gick sedan ut på att elda och läsa av temperaturer inne i väggen och på ytan. När vi besöker Tor Ek på skolan sitter han framför luckan och tittar in i elden. Ett anteckningsblock ligger på stolen bakom honom. En radio står och går. Tor är inne på tredje dagen i sin andra eldningsperiod och han har problem. Cirkulationen fungerar inte och väggen blir inte varm längst ut och i den undre delen.
– Varför hände inget? Jag var lite halvdeppig ett tag, berättar han senare.
Han bestämde sig för att bland annat göra flera öppningar i skiljeplanet och det visar sig vara rätt. Värmen fördelade sig bättre. 
– Jag hade gjort ett genombrott. Spridningen blev jämn och det kändes otroligt kul. Men tyvärr fick jag inte upp värmen i hela väggen. Massan var för stor.
Nu rev han en bra bit av väggen, den blev 2,5 meter i stället för 4. Skulle varmluften orka värma den tegelmassan? Av Tors fjärde eldningsförsök framgår att det blir framgång. ”Tittar man på Eldning 4-1 så efter ca 7 tim kontinuerlig eldning med 1,5 kg ved i timmen så är det på ca 10 m² tegelyta en temperaturspridning på ca 45-30°C mellan uppe och nere. Tittar man på Eldning 4-2 så har jag efter två timmar lagt in 4,5 kg ved och är då uppe i yttemperaturer mellan 30°C uppe och 20°C nere som sedan stiger till ca 40 och 27°C.”
Eldningsproven utfördes i ett kallt och oisolerat rum på skolan. Att värmeväggen, tolv timmar efter avslutad mättning fortfarande hade yttemperaturer på mellan 30 och 25 grader, talar för att värdena blir högre under normala bostadsförhållanden, säger Tor. 
 
Frågan är om vi kommer få se Tor Eks värmevägg i framtidens småhus?
– Det här är absolut någonting för marknaden! Jag har mött stort intresse både från besökare på skolan och företag i branschen. 
Hur mycket kommer ditt system att kosta?
- Jag har inga siffror men om man ska skaffa ett komplement är det här ett jämförelsevis enkelt och billigt system och muraren behöver inga specialkunskaper som, exempelvis krävs för kakelugn.
Vad gör du efter examen?
- Jag flyttar tillbaka till Malmö och jobbar som murare i trakten.
 Tor Ek får många frågor om sin vägg, frågor om luftgenomströmning, effekt, värmeledningstal och kostnad. Än så länge är Tors värmevägg resultat av praktiska försök. Den fungerar i praktiken. Nästa steg är att söka forskningspengar så han kan visa att den fungerar även i teorin.
 
KARIN ASKBERGER, frilansjournalist, 070526
 
Ruta:
Vill du diskutera värmevägg med Tor? Melja till t_ek@hotmail.com




<<< Tillbaka till rubrikerna

 

aktuellt Mitt livs historia reportage Skrivaretjänster