Kosterhavet - Sveriges första marina nationalpark 2008-02-01



Vad betyder det för sjöfarten när en marin nationalpark inrättas? Artikel till Nautisk Tidskrift.

Artikel till Nautisk Tidskrift, 4000-5000 tecken. 080130
 
Text: Karin Askberger
Foto: Karin Askberger och Fredrik Pleijel
 
 
Sverige är på väg att få sin första marina nationalpark. Många frågar sig om sjöfarten i området kommer att påverkas. 
 
Kosterhavets nationalpark
 
Rosa anemoner, vajande sjöpennor och havsborstmaskar. Du styr söderut och har norska Hvaler i ryggen och Kosterfjorden förut. Du är på väg in i Kosterhavet, Sveriges artrikaste och saltaste hav. Om allt går enligt planerna kommer Kosterhavet att bli Sveriges första marina nationalpark år 2009. 
”Syftet med Kosterhavets nationalpark är att bevara ett särpräglat och artrikt havs- och skärgårdsområde samt angränsande landområden i väsentligen oförändrat skick”, skriver Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland i förslaget om inrättande av nationalparken. I syftet ingår att förena långsiktigt bevarande med långsiktigt brukande, till exempel fiske.
Det är alltså havet som ska utgöra själva nationalparken. Det aktuella området sträcker sig från norska gränsen i norr till Långeskär utanför Havstenssund och omgärdar Kosteröarna. Tillsammans med den planerade norska nationalparken vid Ytre Hvaler blir området 800 kvadratkilometer stort. Frågan är vilka konsekvenser nationalparken kan få för sjöfarten?
 
Kosterrännan
Sjöfarten är frekvent i området. Tung trafik till bland annat Halden, Strömstad, Fredrikstad och Sandefjord trafikerar farleden som går rakt genom den planerade parkens hjärta – den så kallade Kosterrännan. Över huvud taget har den djupa Kosterfjorden mycket trafik. Strömstadsfiskarna ligger och trålar räka här, Kostertrafikens passagerarbåtar går fram och tillbaka mellan Strömstad och Koster och på somrarna är det ett hårt tryck från fritidsbåtstrafiken.
Kosterrännan kallas alltså den djupa rännan som löper genom Kosterfjorden. Största djup är 247 meter. Strömmar från Nordatlanten letar sig in i rännan med låga vattentemperaturer och hög salthalt som följd. Därför råder oceanlika förhållanden här, vilket dragit till sig djur och växter som annars håller till i Atlanten. Över huvud taget är undervattenlandskapet dramatiskt med omväxlande lodräta klippväggar som sträcker sig ner till 100 meter, djupa hårdbottnar och grunda mjukbottnar. De skiftande naturtyperna inbjuder till mångfald. I Kosterområdet finns cirka 200 djurarter och 9 algarter som man inte hittar någon annanstans.
 
Begränsningar för sjöfarten
Förslaget om inrättandet av en marin nationalpark har nu varit ute på en första remissrunda. Hållbart brukandet lyfts fram som en viktig del i parkens syfte, men givetvis kommer inskränkningar att gälla för vissa mänskliga aktiviteter. För sjöfartens del föreslås fartbegränsning till 5 knop i vissa områden samt zoner som är tysta där motortrafiken begränsas. Men detta gäller endast fritidsbåtar.
Sjöfarten generellt lyder fortsatt under Sjötrafikförordningen, liksom fisket som styrs av Fiskeriförordningen. Nationalparken kommer att omfattas av ett antal olika lagrum. Hur dessa i framtiden påverkas av parkens syften är osagt. 
 
Remissrunda
Världsnaturfonden tar upp detta i sitt remissvar. Man efterlyser större tydlighet: ”WWF tar för givet att det kommer att införas inskränkningar även för aktiviteter så som fiske, sjöfart, forskning och turism och anser att detta ska anges tydligt även om det regleras via andra lagrum.”
Sjöfartsverket å sin sida varnar i sitt remissvar för inskränkningar: ”Det är dock viktigt att se till helheten. Sjöfartsverket konstaterar att våra kust- och havsområden alltmer omfattas av en mängd olika restriktions- och skyddsområden vilka innebär inskränkningar av olika slag. Sverige är en sjöfartsnation och ca 90 % av vår export och import går via sjötransporter.” 
Remiss och remissvar kan läsas på www.kosterhavet.se. Frågan kvarstår: Kommer sjöfarten att påverkas i nationalparken?
Bengt Frizell, Länsstyrelsen i Västra Götaland, koordinator för nationalparken hänvisar till Kosterhavsförvaltningen, en organisation som kommer att bildas.
- En form av samförvaltning är tänkt där de viktigaste nyttjarna och intressegrupperna finns representerade – sjöfarten är ganska given i detta sammanhang. 
Medan den demokratiska processen pågår för fullt, kör sjöfarten vidare över Kosterhavets anemoner och vajande sjöpennor. Våren 2009 väntas riksdagen fatta det formella beslutet om inrättande av Sveriges första marina nationalpark. 
 
KARIN ASKBERGER

Ser ingen konflikt mellan sjöfarten och nationalparken
 
Håkan Eriksson är VD för Koster Marin. Rederiet ansvarar för passagerartrafiken mellan Strömstad och Koster och transporterar årligen 250.000 passagerare. Om nationalparken blir verklighet kommer sannolikt trafiken till Koster öka. Ett naturum kopplat till nationalparken är planerat att förläggas på Sydkoster. 
Tror du att din verksamhet kommer påverkas om en marin nationalpark inrättas i Kosterhavet?
- Ska jag vara riktigt ärlig, så tror jag inte det. Jag ser ingen konflikt mellan sjöfarten och nationalparken. Sjöfarten är ju ett miljövänligt transportmedel.
Restriktioner kan tvärt om öka belastningen på miljön, anser Håkan Eriksson. Att stoppa den tunga trafiken i Kosterfjorden eller tankers som vid hård väderlek brukar välja den skyddade fjorden är inga miljövänliga alternativ.
- Omvägar ökar utsläppsmängden och olycksriskerna ökar, med risk för oljeutsläpp, om fartyg inte kan söka lä innanför Kosteröarna.
 
 
 
Bildtext:
Håkan Eriksson, VD för Koster Marin, har just lagt till med Kostervåg i Strömstads norra hamn. Båten är en katamaran, byggd år 2000 på Stord i Norge. Det två Scaniadieslarna körs i dag på miljöklass 3 men kan även köras på miljöklass 1, om detta skulle bli ett krav.
 
 Bild:
Havsborstmask. Fredrik Pleijel.
 
Bild:
Karta av tänkta gränser för nationalparken. Kontakta: lena.tingstrom@o.lst.se
Publiceras under våren 2008.




<<< Tillbaka till rubrikerna

 

aktuellt Mitt livs historia reportage Skrivaretjänster