Grejer och grepp 2008-02-01



Byggnadsarbetaren som utvecklade en smart värmekälla. Artikel till tidningen Byggnadsarbetaren.

 

Till tidningen Byggnadsarbetaren under vinjetten Grejer och Grepp. 3.000 tecken.
 
Text och foto: Karin Askberger
Ritning: Tor Ek
 
 
Tors värmevägg
 
Till det yttre ser väggen ut som en vanlig mur. Men muren är byggd som två väggskal av stående tegelstenar. I mellanrummet finns en luftspalt. En vedspis är inbyggd i ena änden och när man eldar värms luften i väggen.
Muraren Tor Ek har konstruerat en vägg som kan lagra värme. Den uppvärmda luften självcirkulerar i ett slutet system med spisen som motor.
Det var under sin utbildning på Hantverksskolan Dacapo som Tor Ek fick idén att försöka utveckla kakelugnens princip att lagra värme i en massa. Värmeväggen blev hans examensuppgift och i dag, knappt ett år senare, håller han på att etablera TEK Värmevägg på marknaden.
Värmeväggen fungerar som ett stort element som vid värmemättnad håller en temperatur på 30-40 grader. Väggen är avpassad för småhus och mäter cirka 2,5 x 2 meter, men kan variera beroende på spisens kapacitet.
I de flesta villor i dag installeras någon form av värmekälla utöver det centrala systemet. Många väljer braskamin. Tor Ek ville skapa ett mer energieffektivt alternativ. Eldning i braskamin ger strålningsvärme med temperaturer på 150-200 grader och värmer snabbt upp ett rum. Problemet är det ojämna klimatet. Varmluften lägger sig i skikt i taket och övertemperaturer måste ibland vädras ut.    
– Jag ville försöka lösa dessa olägenheter. Om man vill vara lite kaxig kan man säga, att jag har löst den uppgiften, säger Tor Ek.   
Han gick praktiskt till väga och murade först en vägg som var fyra meter lång och två meter hög. Luftspalten avdelades med ett horisontellt skiljeplan för att styra luftens cirkulation. Efter upprepade eldningsförsök kunde han konstatera att det inte gick att få hela väggen varm. Han fick inte fart på cirkulationen. En braskamin tar i normala fall in luft från rummet, låter den passera förbi eldkammarens yttersidor och släpper sedan ut varm luft upptill. Tors idé byggde på att returluft i luftspaltens nedre del skulle återföras till kaminen i ett slutet system.
Genombrottet kom då ha gjorde fler passager i skiljeplanet. Han fick fart på cirkulationen. Men temperaturen ville ändå inte bli jämn i hela väggen. Var massan för stor? Han rev ner en och en halv meter av väggen.
 Det blev framgång. Han skriver i rapporten om sitt fjärde eldningsförsök: ”Tittar man på Eldning 4-1 så efter ca 7 tim kontinuerlig eldning med 1,5 kg ved i timmen så är det på ca 10 m² tegelyta en temperaturspridning på ca 45-30°C mellan uppe och nere. Tittar man på Eldning 4-2 så har jag efter två timmar lagt in 4,5 kg ved och är då uppe i yttemperaturer mellan 30°C uppe och 20°C nere som sedan stiger till ca 40 och 27°C.”
Eldningsproven utfördes i ett kallt och oisolerat rum på skolan. Att värmeväggen, tolv timmar efter avslutad mättning fortfarande hade yttemperaturer på mellan 30 och 25 grader, talar för att värdena blir högre under normala bostadsförhållanden, säger Tor. 
I dag har Tor Ek en heltidsanställning i Malmö som murare och bygghantverkare. Parallellt utvecklar han sitt företag Tor Ek Mur och Kulturvård. Värmeväggen har väckt stort intresse både hos småhustillverkare och hos villaägare. En referensvägg är på gång.
 
KARIN ASKBERGER, frilansskribent
080110
 
Bildtext: Tor Ek har uppfunnit en värmevägg som har kakelugnens energieffektivitet men som är väsentligt enklare att sätta upp.
 
Bildtext: Ritning av värmeväggens placering i ett småhus.
 
 




<<< Tillbaka till rubrikerna

 

aktuellt Mitt livs historia reportage Skrivaretjänster