Nyttan som växer på träd 2008-11-12



Artikel till tidningen Hemslöjden. Så här gör du en bygel av ene.

 
 
Som barn fick Curth Nilsson lära sig se nyttan i enens grenar.
 
 
Nyttan som växer på träd
 
Grenarna är trädets armar. Vissa grenar böjer sig svagt upp mot himlen. En del växer rakt ut och spretar med fingrarna. Andra knotar. Som ung bond- och fiskarpojke i norra Bohuslän fick Curth Nilsson lära att se nyttan i enens grenar. Olika behov krävde olika former. Tekniken att göra en bygel av ene, sätter fart på slöjdkörtlarna. 
 
Det är alltså på enens grenverk han ställer in blicken när han stoppar på sig kniv och såg och beger sig ut i markerna på Tjärnö. Han ska ta hem material till byglar och behöver två dimensioner: fingergrova och femkronorsgrova. Tjärnö är en relativt stor ö utanför Strömstad, numer med broförbindelse till fastlandet. I väster mot Kosterfjorden är naturen mager, i öster är landskapet mer inbäddat i grönska. Strändernas salta ängar kantas av lövskog och enebackar – en diversebutik för den som söker efter passande grenar.
 
Vad Curth som barn kom hem med till sin far, berodde på behovet. Nyttan. Behövdes en ny ”spröjta”, ett spröt att hänga fiskenät på, fick blicken sänkas. Spröten bör vara närmare en meter. Man hittar förgreningar nertill på buskar som brutits av under den tidiga uppväxten, kanske av betande djur, och därför fått tvådelad stam. Fästade mot en södervägg är sprötet perfekt att torka nätet på. 
 
När Curth blev pensionär fick han tid att ta upp slöjdandet av olika fisketillbehör. Snickarboden som ligger på ett näs vid föräldragården, rymmer olika metegrindar (drag), spröt, klykor och byglar. Nu går han in och hämtar en snickarbänk som han ställer i skuggan av ett träd. Från skogen har han med sig ett knippe doftande ene.
 
Bygeln som han lärt sig göra av sin far är ett användbart redskap, lämpligt att hänga grejer i. I dag kan man tänka sig alla möjliga användningsområden: att hänga slipsar och halsband i, eller hundkopplen. Förr brukade man samla metegrindarna som skulle med ut på fisket i en bygel. Den hängdes sedan på en tollepinne i ekan.
 
- Slöjd kallades det inte på den tiden. Det handlade ju om enkla nyttoredskap och om att underhålla: spröjten att torka näten på och bygeln för att hålla ordning på metena. 
 
Det är en stilla dag. Dofterna från den färska enen blandas med salt tång. Det första som ska göras är att klyva en av de grövre grenarna på mitten. Curth kapar till en bit på 25 centimeter. Plattan ska vara så pass stadig att den kan ta upp spännkraften från bygeln. Han putsar till den och rundar hörnen. Sedan görs ett hål i var ände. I dessa ska bygeln fästas.
 
Denna modell med platta, härstammar från Resö, några sjömil söderut. En enklare variant av bygel hittas på Koster. Den tillverkas av en enda gren som böjs i ett U och binds samman i ändarna.
 
KARIN ASKBERGER 080923
 
 
Curth gör en bygel:
  1. Till plattan: En cirka 5 cm grov gren av ene kapas till 25 centimeters längd.
  2. Klyv på mitten, putsa och skrapa av barken, runda hörnen.
  3. Borra hål i ändarna som motsvarar bygelns grovlek.
  4. Till bygeln: En fingergrov gren av ene kapas i 40-50 centimeters längd.
  5. Tälj ren och passa in ena änden i ett av hålen. Den ska sitta tight.
  6. Tälj en låsning, ett hak, på bygelns andra ände.
  7. Förstora hålet på plattan, så att haken kan passera, genom att borra ett hål intill.
 
 
 
Bildtexter:
 
Bygelpatull
Bygeln av ene som förr användes på Tjärnö till att hänga fiskeredskapen i.
 
Seglar + Curth seglar
Curth Nilsson på fisketur med den sprisegelriggade ekan.
 
Curth1
Curth Nilsson visar steg för steg hur han tillverkar en bygel av ene.
 
Curth 2
När bygeln sitter tight i hålet, kapas den av på plattans plana sida.
 
Curth 3
Haket på bygeln provas in.
 
 




<<< Tillbaka till rubrikerna

 

aktuellt Mitt livs historia reportage Skrivaretjänster