Behörighet att föra befäl 2010-05-11



Vad händer med traditionsfartygen när befälskraven höjs? Artikel till Nautisk Tidskrift.

Traditionsfartygens dilemma
 
Ett förslag till nytt regelverk för traditionsfartyg inlämnades till infrastrukturminister Åsa Torstensson i oktober i år. Avsändare är Stiftelsen Svenska Kryssarklubbens Seglarskola, Föreningen Mot Bättre Vetande (MBV), Föreningen Västkustskutorna och Sveriges Segelfartygsförening.
 
Reglerna för utbildning, bemanning och utrustning av traditionsfartyg måste bli bättre anpassade till verkligheten, är budskapet. Gunnar Bulukin, ordförande i MBV, är en av undertecknarna.
- Syftet med ett enhetligt regelverk för traditionsfartyg är i grunden gott då man på så vis tydligt kommunicerar vad som krävs för att upprätthålla en hög säkerhetsstandard för dessa fartyg. Tyvärr blev kraven så formulerade att man utgick från regler som aldrig kunnat tillämpas, i stället för att utgå från hur man faktiskt bedrev verksamheten i de ideella föreningar, stiftelser och andra sammanslutningar som är redare för dessa fartyg.
De ideella föreningarna saknar ekonomiska förutsättningar att anställa befäl. Det är därför inte ovanligt med 20 eller fler, olika befälhavare som turas om att segla. Det skapar ett dilemma för traditionsfartygen, enligt Gunnar Bulukin.
 - Tiden under en sommar räcker inte till för att ge alla befäl den seglationstid som krävs för att behålla behörigheten. För oss på MBV skulle det i princip innebära att vi hela sommaren fick fylla fartyget med enbart befäl. Vi tappar karriärmöjligheterna när eleverna inte kommer till besättningsjobben.
 
Några av förslagen i skrivelsen:
-          Som nautisk grundutbildning för befälhavare och styrmän föreslås Fartygsbefäl klass VIII kompletterad med relevant säkerhetsutbildning (enl STCW).
-          Rederierna skall i sina ISM-koder upprätta en plan för regelbunden repetitionsutbildning i radiokommunikation samt i hantering av besättning vid nödsituation.
-          Som säkerhetsbesättning på TF-fartyg föreslås Befälhavare TF, en Styrman TF samt en jungman per vakt. Utökas beroende på det enskilda fartygets användning och förutsättningar (enl IMS-kod).
Läs hela förslaget: www.maritimtivast.se
-          Sjötid för att förlänga behörighet som befälhavare och styrman föreslås sänkas från 100 till 60 dagar över fem år.
-          Tillåta viss seglation med kommersiellt syfte för att generera inkomster till fartygets underhåll och bevarande.
 
Gunnar Bulukin vill framhålla att traditionsfartygen är och har varit en grogrund för många befäl som återfinns i handelsflottan. De har börjat som instruktörselever på traditionsfartygen. Med det nuvarande traditionsbehörighetssystemet riskerar denna rekryteringsbas att försvinna.
- Om tio år finns det inga traditionsfartyg kvar, bara privatägda fartyg som kringgår reglerna.
 
KARIN ASKBERGER
 
 
Bildtexter:
 
Astrid Finne (foto: Magnus Olindersson)
Föreningen Mot Bättre Vetande bedriver utbildningsseglingar med den traditionsfartygsklassade före detta räddningsskutan Astrid Finne, med en längd av 18,5 meter.
 
Gunnar Bulukin (foto: Magnus Olindersson)
Gunnar Bulukin är ordförande i Föreningen Mot Bättre Vetande. Föreningen överklagade Transportstyrelsens säkerhetsbesättningsbeslut i våras och fick inhibition. ”Vi kan inte vidmakthålla reglerna. Föreningen har inte råd att bekosta en 6-7 månader lång befälsutbildning för att klara kraven.” Tidigare medgivande gäller tills ärendet har omprövats.  
 
 
Ångaren Bohuslän
 
För traditionsfartyg gäller max 12 passagerare. Ångaren Bohuslän är klassad dels som traditionsfartyg och dels som passagerarfartyg för 280 passagerare. Fartyget ägs av Sällskapet Ångbåten med syftet att bevara detta maritima kulturarv till eftervärlden. För att klara driften krävs biljettintäkter från fler än 12. 
När det gäller säkerhetsbesättningen är den i dag avpassad för passagerarfartyg, vilket innebär att det krävs 12 månaders sjötid på en femårsperiod för att behålla behörighet. 
Bengt Cremonese, sjökapten och befälhavare på ångaren Bohuslän, tycker att kraven slår hårt mot verksamheten. Han är själv pensionerad och liksom den övriga besättningen tar han inte ut någon lön. Seglationssäsongen är cirka fem månader. 
- Jag har varit befälhavare på Bohuslän i över 30 år. Om jag inte får ut de 12 månaderna, förlorar jag min behörighet. Vi driver ångaren Bohuslän som ett levande museum och för att klara det måste vi tjäna pengar. Hade vi kört omkring med 12 passagerare och bara haft roligt, då hade de lägre kraven på 100 dagar gällt. 
Ångaren Bohuslän är 44 meter lång och har en dräktighet på 235. Besättningen består av 8 personer. Intäkterna går till fartygets omkostnader och till en reparationsfond. Sjösäkerhetsmässigt ser Bengt Cremonese i detta fall ingen skillnad mellan passagerar- respektive traditionsfartygsklassningen
 - Mitt ansvar ombord, som totalansvarig påverkas inte i någon större grad om vi medför 12 eller 280 passagerare. Huvudsaken är att fartyget framförs på ett sätt som uppfyller kraven på gott sjömanskap och med en väl tränad besättning ombord.
 
 
KARIN ASKBERGER
 
 
 
 




<<< Tillbaka till rubrikerna

 

aktuellt Mitt livs historia reportage Skrivaretjänster