Trädgårdsnöje 2010-05-11



Rune Sandin är skogshuggaren som lämnar spår. Text till hemsida.

Skogshuggaren som lämnar spår
 
 
Det doftar garvsyra och rök. Skogshuggaren Rune Sandin har just fällt tre ekar och tio stora granar utanför Betania, på Björneröd i Strömstads kommun. Trots att dagen är småregnig och grå, dansar röken glatt från två eldar med brinnande granris.
Ek är inte vanligt i denna trakt. Därför var det mer eller mindre ett försvarstal markägaren Björne Antonsson höll 1979, för oss blivande ägare till tomten. ”Dom här ekarna hade jag tänkt spara.”
Budskapet gick fram. Varje vår krattades oändliga högar av eklöv. Sen kom vitsipporna upp som belöning under kronornas svällande knoppar. En tvättlina knöt samman stammarna. Många ljuva drömmar och många obesvarade frågor har under åren singlat ur lakanen som hängt på tork i vinden.
Nu ligger tre av dessa trotjänare utslagna på marken – Björnes ekar. Björne är död sedan många år. Man undrar om han ser?
Plötsligt frågar Rune: ”Hur var det Björne såg ut egentligen?”
För de som inte känner Rune, ska sägas att han tillhör den där sympatiska stammen av skogshuggare, som har ett ödmjukt förhållande till skogen. Med ett lustfyllt lugn får han skogen på sin sida. Han kan få ner ett trettio meter högt träd med genomtänkt precision så att träd som ska sparas, inte tar skada. Det är förklaringen till den extremt höga stubben som han lämnat kvar. Hade det trädet sågats av vid marken, hade stammen varit för lång och kronan skulle ha krockat med ett annat träd.
Björne vare själv en skogsman. Han tickade fram i fjället med sin lilla traktor och motorsågen. ”Björne var lång och smal,” svarar vi som minns.
Rune lägger på mer ris och det sprakar gott. Sen fäller han ner visiret och drar igång motorsågen. När sågtänderna får bett i stubbens översta del, sprutar spånet som en kometsvans. Han tänker såga ut Björne!
Ibland faller det honom i hågen, att göra gubbar. För det mesta blir det ugglor, som han lämnar efter sig där han huggit. Största skulpturen någonsin, var Karl XII. Idén föll på plats när han såg just det trädet. Ena grenen liknade en hand med ett svärd. Skulpturen som sågades färdig på rot, är över fem meter hög (?) köptes in av Eds kommun.
 
 
frilansskribent
KARIN ASKBERGER
100407




<<< Tillbaka till rubrikerna

 

aktuellt Mitt livs historia reportage Skrivaretjänster