Byrålådseffekten 2014-05-08



Klämd mellan ramarna? Möbelsnickaren som får lådan att glida perfekt. Jönköpingsposten

Inspirerad av möbelmässan febr 2014
 
 
Byrålådseffekten
 

Har du någon gång känt dig klämd mellan ramarna? Hamnat snett? Då kan du ha varit utsatt för den så kallade byrålådseffekten. Man passar inte in. Jag besökte nyligen möbelmässan, Stockholm Furniture & Light Fair, och träffade där 13 möbelhantverkare från Grebbestads Folkhögskola. De har konstruerat möbler med lådor – som inte hänger upp sig. Man lägger ett finger under en lådas ena hörn och drar ut. Lådan glider ljudlöst, utan motstånd. Hur har dom gjort?

Att jag blev nyfiken beror på att jag ärvt ett malmstensskåp, Lillbo från 1966, ett nätt litet skåp med en överdel med hyllor och en underdel med fyra lådor. När jag ska hämta bestick ur någon av dessa lådor blir jag retfullt påmind om den där förbaskade effekten. Man lirkar men lådan hakar upp sig. Man lirkar igen ... Varför kan ingen konstruera en låda som inte fastnar?

Byrålådor tycks vara ett konservativt släkte. Konstruktionen har i princip sett likadan ut sedan 1700-talet då byrån kom på modet och ersatte kistan som förvaringsmöbel. Tekniken kallas sidstyrning, lådorna glider enkelt uttryckt på sidorna. Att lådor brukar kärva beror sällan på att det är för trångt, utan på glappet (svällmånen) mellan sidan och själva byrån. Det blir som för oss människor; saknar man stadga i tillvaron kommer byrålådseffekten smygandes och man får stånga sig blodig på onödiga sidospår.

Jag undrar skarpt varför ingen har kommit på något bättre? 

På mässan träffar jag Emma Carlsson från Jönköping. Hon går andra året på Grebbestads möbelhantverkskurs och ställer nu ut sitt skrivbord ”Här slutar allmän väg”. Emma inger hopp, även om hon liksom nästan alla jag frågar, aldrig har hört talas om begreppet byrålådseffekten. Bordet, tillverkat av valnöt, har tre lådor. Konstruktionen är lika enkel som den är genial: lådorna har mittstyrning.

Emmas skrivbord är placerat på ett podium i mässans speciella Greenhouse där 36 designskolor från 16 länder visar sina elevarbeten. Här är det kul. Här finns den friska uppkäftigheten och nyfikenheten som saknas i de stora mässhallarna. Jag ser två killar som sätter sig på huk. De synar Emmas lådor. Ett pekfinger fångar upp ett ljudlöst glid. Lådan går som på räls.

Grebbestads Folkhögskola har jobbat med mittstyrda lådor i ett tiotal år men ingen kan ge mig svar på hur länge tekniken funnits, kanske tjugo, trettio år? Emma tar ut lådan och demonstrerar undersidans spårlist.

- En sidstyrd låda kan gå många vägar (i sidled). Med mittstyrning i ett spår styr man upp lådan. Jag gillar den svävande känslan, att lådan känns som en del av konstruktionen.

Vårt samtal handlar mycket om riktning. 20-åriga Emma drar paralleller till sitt eget liv.

- Om man är målmedveten och vet vart man vill, styr man lättare mot sitt mål. 

Under konstruktionsfasen brukade Emma, för att lugna ner sig, lyssna på I did it my way med Elvis. Arbetet var både jobbigt och roligt, berättar hon. Hon har tvingats byta spår flera gånger när idéerna blivit för komplicerade.

Efter att ha lyssnat och provat glidet i Emmas lådor förstår jag själv vikten av att ha ett spår, både som byrålåda och som människa.    

 

KARIN ASKBERGER 140211

 
 
 
Bildtext:

Grebbestads Folkhögskola ställde ut 13 möbler, med obligatoriska lådor, på årets Stockholm Furniture & Light Fair. Två besökare gör glidtestet på en av lådorna. 

 
 
Bildtext:

Mittstyrning. Jönköpingstjejen Emma Carlsson ställde ut sitt skrivbord ”Här slutar allmän väg”. Lådorna är konstruerade med mittstyrning och har ett spår i mitten av lådans botten.





<<< Tillbaka till rubrikerna

 

aktuellt Mitt livs historia reportage Skrivaretjänster